torsdag 3 september 2009

torsdagsreflektionen vecka 36


Min reflektion över veckan som varit måste ju bli att jag varit nere i Malmö och hjälpt dottern.
Jag har redan skrivit om vad ,när och hur vi jobbade i tidigare inlägg så jag fokuserar på att det är en fantastiskt kul upplevelse att få arbeta ihop på lika villkor med sin dotter.
Att få vara med, vid sidan om, men ändå mitt i hennes väg mot målet är en hjärtevärmande känsla.
Att vara behövd är en känsla som vi människor behöver få känna av då och då, när barnen är små är vi livsviktiga för dem.
Att som vuxna kunna umgås och respektera varandra på lika villkor, är en förmån!
Jag är otroligt tacksam över alla mina fyra barn , och att jag genom dem fått lära känna deras älskade maka,make och sambo.
Och tackvare Janne min man ,så har även hans tre barn med respektive och barnbarn kommit in i mitt liv.

Tack allihop för att ni finns
Fler reflektioner finner du hos trebarnsmamman.

10 kommentarer:

Viola sa...

Wow! Vilken stark reflektion!

Visst är det underbart när man kan backa lite och se vilken rikedom man har om kring sig.

Ha en underbar dag!

Emma sa...

Ah, det är fantastiskt vilka underbara människor man har att bry sig om och bli ombrydd av! Och vilken idyllisk bild du har, ser jättehärligt ut :)

Marie sa...

Vilken fin reflektion. Jag får gåshud :-) Visst är det av stor vikt för människor att känna sig behövda. ha en fin dag Carina.

Helena sa...

Vilken härlig reflektion! Och så sann. :)

Chesney sa...

Stunning image, looks like a family home full of love!

Anette sa...

Håller med föregående kommentarer. En stark reflektion och vilken jättefamilj ni bli när alla barn och respektive är samlade..........och mer barnbarn kan det ju bli!! /Anette

Anonym sa...

Åh vad härligt med en så stor familj.
En fin reflektion av veckan!

NinaVästerplana sa...

Vilken lycka o ha en så stor o färgstark familj....
Ta du gärna en tur uppåt Västerplana, jag är i regel hemma på måndagar....
Ha´t fortsatt gôtt

Jeanette sa...

Du ska veta att jag är väldigt tacksam över att ha en så himla fin och snäll svärmor som du!

Väldigt fin reflektion.

Kram

Anonym sa...

Det var fint skrivet! Underbart!hmudea