tisdag 19 maj 2009

Alla dagar är inte bra dagar.

I dag har jag varit med om en fruktansvärd otäck sak, jag har kört ihjäl en kisse.
Jag kom körande ute på landet och upp ur diket kom en kisse springande.
varken kissen eller jag hade någon möjlighet att förhindra det som skedde.
När jag vände och vi tog hand om katten så var det ingen tvekan om att den flyttat till ett stillsammare rike.
Jag gick in till ett hus som finns där för att berätta vad som hänt, och där öppnade vår vaktmästare på jobbet.
L sa att det inte var hans katt utan troligtvis grannen som hade ca 15 stycken lösspringande katter.
Han skulle se till att ägaren fick veta och att katten kom i jorden.
I allt det sorgliga var det tur att det inte var ett litet barn, eller någon som bara hade den katten och var ensam.

Många tankar far igenom huvudet när man varit med om en sån sak, och alla dessa "tänk om tankar" gör att det känns inget vidare.

10 kommentarer:

Mimmi sa...

ush så hemsk.
jag kan förstå att det tog på dig.. jag vet inte hur jag skulle ha reagerat om det var jag som hade kört på .. jag får hjärtat i halsgropen när jag ser en fågel flyga för nära bilden när man åker ... en sak kan du trösta dig med ..den led i alla fall inte.

kram

Bitten sa...

Usch, en sån hemsk upplevelse. Men som sagt, katten behövde inte lida.

Jeanette sa...

Nej men fy vad hemskt, jag tycker så synd om dig. Men det fanns inget du kunde göra och katten behövde ju inte lida. Men förstår att du måste må dåligt över det, ödet blir inte alltid som man vill.

Ta hand om dig, kramar!

Chesney sa...

I am sorry you had a rotten day! I did that once and stopped until the owner came and got the kitty, then I cried all the way home! I know exactly how you are feeling! Sorry!

Anette sa...

Vad jobbigt, men det verkar ju som att katten inte behövde lida så länge. Men en sån upplevelse sitter ju kvar ett tag. Kram Anette

Nattsyrran sa...

Usch! Låter jätteotäckt. Men man gör det ju inte med flit. Och att stanna och berätta för ägaren är väl ändå ett måste, så det gjorde du ju alldeles rätt i att göra. Mvh Susanne

vivan sa...

Fy så tråkigt! Men va tur att det gick så bra iaf...katten hade ju kunnat bli svårt skadad och sprungit iväg och plågats någonstans!
nu har han det bra i katthimmeln!

kramen!

Tanten sa...

Fy så jobbigt. Sånt vill man inte behöva vara med om.

annette sa...

Fy så jobbigt, sådant man tänkt kan hända ibland, måste vara hemskt att känna känslan och sedan gå ur bilden och ta hand om det stackars djuret, hoppas det känns bättre idag!

Ha det gott!

annette

Jah Hollis sa...

Det är ingen höjdare att köra på djur. Jag har själv gjort det och jag vet hur det känns. Och jag vet att det kommer att hända igen, eftersom det kryllar av djur längs med vägen till och från jobbet:
http://jahhollis.blogspot.com/2008/08/
semestern-brjade-inte-bra-alls.html